Kari Vehosalo

Konstverk

Unabomber Home (2017), Three Figures on a Stage (2017), Baroque of Violence (The Auto-Erotic Decapitation of Jayne Mansfield) (2017), Unabomber Home (2015/2017), Object I (2017), nimetön (v. III) (2015)

”Jag är intresserad av det mänskliga livets ödesdigra natur. Livet är vackert eftersom dess slut finns inskrivet i det.

På utställningen Ars Fennica finns två tredelade målningar. Till vänster i den ena finns Jayne Mansfield, Hollywood-stjärnan som dog i en bilolycka 1967. Olyckan avbildas till höger i samma målning.

I målningen kan man se samma innebörder som i J. G. Ballards bok Crash och i filmen som David Cronenberg har gjort utifrån boken. I dem flätas teknologi, sex och död samman på ett ödesdigert sätt.”

För mig är konsten en utvidgad form av filosofi.

”I den andra triptyken finns i vardera kanten bilder av en obduktion och av en uppstoppad hjort i ett diorama på zoologiska muséet. Mellan dem finns en text som lägger fram en fråga om förhållandet mellan språk och död. Texten är ett citat av filosofen Martin Heidegger. Enligt honom kan djur inte uppleva död som död, eftersom de inte har något språk. Språket separerar alltså dessa två världar.

I en målning och en skulptur skildras ett hus. Det tillhör Theodore Kaczynski, det vill säga Unabombaren, en amerikansk brevbombare. För mig är huset en intressant, stark symbol: en människas hem men samtidigt scenen för något hemskt.

I målningen går Unabombarens blick igen och spökar i det tomma huset. Ur skulpturens inre hörs hjärtslag.

I mina verk beskriver jag våldsamma saker på ett direkt sätt. Ändå spirar min konst ur den humanistiska traditionen: i bakgrunden finns ett genuint intresse för det mänskliga livet. Jag vill utforska världen och få också åskådaren att göra det. För mig är konsten en utvidgad form av filosofi.

Jag planerar mina verk ända ner till det sista penseldraget. Jag fotograferar de motiv som ska ingå i verket och sammanställer bilden på dator utifrån flera olika fotografier. Till slut kopierar jag bilden som målning på duk.

Jag använder ett realistiskt bildspråk, eftersom det ger en hemvand och igenkännbar känsla. Men i bilden vill jag också gömma något litet element som skapar en känsla av främlingskap.”

Kari Vehosalo

F. 1982 i Ylöjärvi. Utexaminerades som magister i konst från Aalto-universitetet 2010. Har studerat semiotik och filosofi vid Helsingfors universitet samt bildkonst vid Lahtis konstinstitut. Bor och arbetar i Helsingfors.