Kiasmas arkitektur

Kiasma är ett museum för nutidskonst och utgör en del av Finlands Nationalgalleri. Kiasmas mål är att främja kännedomen om nutidskonst och bildkonstens ställning i Finland.

Byggnaden Kiasma är ett viktigt arkitektoniskt mål i kärnan av Helsingfors. Byggnaden är ritad av den amerikanska arkitekten Steven Holl. Kiasma öppnade för publiken år 1998.

Utställningslokalerna i Kiasma är fördelade på fyra våningar. Dessutom rymmer Kiasma en teater.

Kiasma i siffror

Kiasmas material

Kiasma betecknar ett ställe där exempelvis nerver eller ligament korsar varandra, eller där homologa kromosomer knyts ihop. Namnet är en bra symbol för det uppdrag ett museum för samtidskonst har: Kiasma är en mötesplats i flera bemärkelser. Museet är en arena för åsiktsutbyten och för nya definitioner av både konst och kultur.

Det naturliga ljuset i Finland

Det viktigaste byggnadselementet i Kiasma är ljus. Arkitekt Steven Holl fascinerades av det naturliga ljuset i Finland och av den levande naturen under olika tider av året och dygnet. Såväl ytorna som formerna på Kiasma är planerade med utgångspunkt i ljuset. Det intryck det naturliga ljuset skapar ändras efter hand, beroende på varifrån faller in. Kiasmas egen konstgjorda belysning följer också naturens ljus. Belysningen i hela huset fungerar som en helhet trots sin komplexa mångformighet.

Besökaren träder in genom huvudentrén intill statyn av Mannerheim och kommer in i den höga entréhallen med glastak. Utgångspunkterna i formgivningen är tanken om ett zenlikt lugn och mänskliga dimensioner. Trapporna som vrider åt olika håll, de böjda korridorerna och ramperna leder besökaren genom alla fem våningar i Kiasma.

Människokroppen är utgångspunkten för alla dimensioner i Kiasmas rum. En sådan utgångspunkt har Steven Holl valt i människans ögonhöjd, 165 cm. Höjden och bredden på dörröppningarna, rutmönstren på skjutdörrarna och rummens dimensioner bygger alla på det gyllene snittet.